Programblad - Nina Stemme

Vi välkomnar en av världens mest hyllade dramatiska sopraner – Nina Stemme. Med sin unika röst, djupa musikalitet och sceniska närvaro har hon trollbundit publik på världens främsta operascener, från Bayreuth och Salzburg till Metropolitan i New York och La Scala i Milano.

Felix Mendelssohn

Märchen von der schöne Melusine

Speltid: 12 minuter

Fredrik Hedelin

Hängivelse, sju sånger för kvinnoröst och orkester, uruppförande

Speltid: 20 minuter

PAUS

 

Richard Wagner

Text: Mathilda Wesendonck (svensk översättning: Patrik Ringborg)

Schmerzen, Im Treibhaus och Träume ur Wesendonck-Lieder

Speltid: 15 minuter

Wolfgang Amadeus Mozart

Symfoni nr 31, K 297 (3 satser) Paris

Speltid: 17 minuter

Nu gästar Nina Stemme Sundsvall för ett uruppförande av Fredrik Hedelins Hängivelse, sju sånger för sopran och orkester – ett projekt som förenar nyskriven musik med poesi av Jila Mossaed. Här berättar hon om repertoarval, arbetsprocesser och utmaningen i att ge liv åt helt ny musik.

Nina Stemme har sjungit på världens största scener och vägen dit har präglats av tålamod och medvetna val.
– Jag gav mig inte på de allra tyngsta rollerna direkt. Roller som Salome eller Elektra kräver så mycket erfarenhet, som sångare, musiker och scenartist. Jag ville bygga upp min teknik och min kropp och mitt psyke först.

Mozart blev en viktig följeslagare under de första åren.
– Jag älskar Mozart. Det finns inget roligare än att sjunga hans musik. Den är både rolig och allvarlig, med snabb tajming. Den är mer lättillgänglig – men i det enklare ligger också det svåra.

Hon berättar att hon alltid haft som löfte att vara nöjd med den repertoar hon sjöng, även om hon inte pressade sig till det yttersta.
– Mitt mål var att bli bättre, steg för steg.

När en ny roll ska studeras in börjar Nina Stemme alltid med texten och musiken.
– Jag läser texten som inspirerade kompositören och försöker förstå den, ibland även författaren bakom texten. Sedan lär jag mig noterna, ofta med en instuderare, för att verkligen göra det som står i noterna. Då är jag fri när jag kommer till sceniska repetitioner.

Repetitionsperioden är intensiv: fyra till sex veckor, sex timmar om dagen, sex dagar i veckan.
– Jag sjunger sällan ut under repetitionerna, utan markerar för att spara rösten. Det kräver erfarenhet att hushålla med rösten.

För att orka håller hon kroppen i form.
– Kroppen är mitt instrument. Jag gör yoga varje morgon när jag kan och tränar två till tre gånger i veckan. Det gör mig friare i rollen.

Till våren väntar ett spännande projekt: uruppförandet av Fredrik Hedelins Hängivelse, sju sånger för sopran och orkester i Sundsvall, med texter av poeten Jila Mossaed.
– Jag och Fredrik har inte haft kontakt på decennier. På 90-talet sjöng och spelade vi högmässor. Orkestersånger kommer att innehålla sju sånger och jag har fått tre av dem i min hand hittills.

Vad lockade henne att tacka ja?
– Nu har jag tid att vara med i en skapandeprocess. Och när jag hörde att Jila Mossaed, invald i Svenska Akademien, var involverad – då ville jag inte missa det. Hennes poesi är enkel men går direkt in i hjärta och själ på läsaren.

Att arbeta med nyskriven musik är en helt annan utmaning än att sjunga Wagner eller Strauss.
– Det är jättesvårt. Man måste i förväg gissa vad som passar ens röst. När jag sjöng Notorious, som uppfördes alltså på Göteborgsoperan hösten 2015, passade den inte helt min röst. Samtidigt vill jag inte begränsa kompositörens arbete.

Hon reflekterar över hur förutsättningarna har förändrats:
– Förr levde kompositörerna närmare sångarna. Idag är genrerna mer flytande: ska det göras akustiskt eller uppmickat? Fredrik vill göra det akustiskt, och det vill jag värna om. Jag är tränad att höras över en hundramannaorkester – det är otroligt häftigt.

Att ge röst åt helt ny musik beskriver Nina Stemme som en skräckblandad förtjusning.
– Det är något speciellt med att sjunga en dikt som ingen annan har sjungit förut. En rad som ’Ett ljud som bara jag kan’ av Mossaed – det är otroligt häftigt.

Med en karriär som spänner över tre decennier och en röst som har erövrat världens största operascener fortsätter Nina Stemme att utmana sig själv – genom att ge liv åt helt ny musik.

Text: Jila Mossaed

Musik: Fredrik Hedelin

 

"När jag vaknade

Fanns du inte mer

Molnens lakan

bar din doft

och tiden

sprattlade under min kudde"

 

"Jag såg dig

Jag såg dig

Du öppnade en dörr mot mörkret

Och försvann

till andra sidan

Utan kropp"

 

"Men varje kväll

innan jag somnar

Vet jag

att du kommer tillbaka

Ur vilken dörr

och klädd i vilken kropp

vet jag inte"

 

"Du kommer

Rummet fylls av grus

Stjärnorna klibbar

under mina fötter"

 

"Jag såg dig i brand

Glöden jag tog från dina ögonlock

var en gåta

Den slocknar inte

Hela min flamma

kommer därifrån

Jag ser alla dunkla ruiner

under detta ljus"

 

"Du har samlat ihop

alla mina bitar

Du framkallade mig klart"

 

"Förgät tiden sa du

Det gjorde jag"

 

"Nu andas jag utanför sekunderna

Min hud breder ut sig

Jag passar inte min spegel längre"

 

"Åldrandet

har du tagit ifrån mig"

 

"Du har förlängt slutet

Du har flyttat ändpunkten

lämnade mig mellan två oändliga"

 

"Jag tyckte om de ränderna

De var drömmarnas konturer

De lugnade mig"

 

"Vad liten jag blir

när du stirrar på mig

Med ögonen som vrider sig

i tolv glober"

 

"När slutför du mig

Vart tar du mig

Varför stal du tiden ifrån mig"

 

"I din frånvaro om nätterna

hårdnar mörkret

färdigt att skäras med kniv"

 

"Jag gömmer mig

i en av nattens rispor

och läser alla världens besvärjelser

tills du kommer

Tills du landar på mina ögonlock

och syr ihop mina små vener"

 

"Du har vant mig

vid ändlösheten

Utan former

Jag sluter mina ögon

och låtsas att du aldrig kommer tillbaka

men i djupet

bankar du"

 

"Begynnelsens bär

är modersdoften

Du erinrade mig

något bevarades i mig"

 

"Jag minns

Jag minns att jag var stoft

Det blåste kallt

Jag var utan sinne

Omedveten"

 

"Du lade pennan i min hand

Sedan tog du den ifrån mig"

 

"Begynnelsen var grön

Eller var den inte

säg

säg

Påminn mig"

 

"Den var blå kanske

Den var bara en droppe

Lera

Blod

Känsel

bara känsla"

 

"Ta mina fingrar

Behåll dem

Sätt pennan i min hand"

 

"Ord droppar

De finns överallt

De krossas under mina fötter

susar i mitt hår

Det bränns"

 

"Öppna

Öppna mina vener"

 

"Du tog döden ifrån mig

Du gjorde mig tidlös

Och vaggar mig

mellan två träd"

 

"Du gungar mig

Gungar mig

Jag yrar

Förvirrad"

 

"Är odödligheten

min belöning

Är livet mitt straff"

 

 

Sedan 1993 har Fredrik Hedelin verkat som tonsättare och skrivit såväl kammarmusik som kör- och orkestermusik. Han har även komponerat elektroakustisk musik och musik för instrument och elektronik. Hans verk har framförts av bland andra Sveriges Radios Symfoniorkester, Radiokören, Norrbotten Neo, KammarensembleN, Ensemble Nieuw, Trio Recherche och TM+. Vid sidan av komponerandet undervisar Fredrik Hedelin i komposition, instrumentation, form och analys vid Kungliga Musikhögskolan.

 

"Jila Mossaed är en poet vars poetiska stil och bildspråk är kongenial med musiken. Redan när jag läste henne första gången 2018 föddes idén att skriva ett verk för sopran och orkester utifrån hennes diktsvit Hängivelse. Från sviten, som innehåller fjorton dikter, har jag valt ut sju stycken. En särskilt lyckosam omständighet är att det senare visade sig att just denna diktsvit är en av hennes personliga favoriter.

Dikterna har karaktären av att utspela sig i gränslandet mellan natt och dag, dröm och medvetande, jag och du, begynnelse och slut, liv och död. De är på samma gång milda och våldsamma, men alltid vackra. De sju sångerna målar upp dikternas stämningsbilder var en på sitt sätt, där Nina Stemmes röst och uttryckskraft är central.

När jag vaknade utspelar sig i gryningslandet i en långsamt gungande rörelse. I Jag såg dig i brand befinner sig sången i sorts uppjagad vilsenhet bland uppflammande orkesteransatser som hela tiden stiger och sjunker. Förgät tiden sa du är ett tidlöst klangrum där rösten rör sig innesluten i sitt eget register dit inte orkestern når. Åldrandet har en romanskaraktär med tre distinkta uttryckslägen samt ett avslut som leder in i nästa sång. I din frånvaro om nätterna är en storslagen besvärjelse, vilken omges av en nästan stillastående musik där sångerskan tycks utlämnad åt mörkret. Begynnelsens bär går i ett snabbt tempo med korta sånginsatser och fragmenterade orkersterfraser, vilket ger en lätt förvirrad och rastlös karaktär. Ta mina fingrar avslutar sångsviten med en långsamt böljande musik, som frammanar en bedjande och nästan hjälplös karaktär."

 

Fredrik Hedelin

 

Mathilde Wesendoncks texter i svensk översättning av Patrik Ringborg:

Sats 4 – Smärtan:

Sol, med gråt du dina segel bärgar: Ögats färg blir röd.
När du rör vid havets spegel dör du en för tidig död.

Uppstår åter när du satt gloria på mörkrets värld.
Dig har morgon väckt ur natt för din stolta segerfärd!

Ack, hur kunde jag blott klaga när med hjärta tungt jag ser från mig solen avsked taga. Måste solen nu gå ner?

Livet födes blott ur döden, smärtan för till lustens dal.
Tack till er, naturens flöden, som mig givit dessa kval.

SMÄRTAN
Text: Mathilde Wesendonck Musik: Richard Wagner Svensk text: Patrik Ringborg
© Gehrmans Musikförlag AB
Tryckt med tillstånd.



Sats 3 – I drivhuset:

Höga bladverks välvda bågar,
baldakiner av smaragd,
fjärran barn som något plågar:
Varför klagar du försagd?

Böjda, tysta grenars svärta målar tungt på himlens stoft.
Stumma vittne till min smärta stig nu uppåt, ljuva doft.

Världen trånar och i trängtan brer den sina armar ut,
famlar fåfäng i sin längtan efter intighetens slut.

Dock jag vet det, växt du arma, att vårt öde samfällt är.
Trots vår middagssol, den varma, är vår hemvist inte här!

Och likt solen sorglös skrider ifrån dagens tomma glans
bjuder den, som verkligt lider, mörkrets tystnad upp till dans.

Allt blir tyst.
Ett sus hörs väva ångest tung i dunkel dröm.
Tunga droppar ser jag sväva invid lövens gröna söm.

I DRIVHUSET
Text: Mathilde Wesendonck Musik: Richard Wagner Svensk text: Patrik Ringborg
© Gehrmans Musikförlag AB
Tryckt med tillstånd.

Sats 5 – Drömmar:

Vilka underbara drömmar får min själ att ständigt brinna
utan att likt fala strömmar ut i tomma intet svinna?

Drömmar, som var dag, var timma ståtligare står i blom,
ses likt fjärran stjärnor glimma, skänker själen rikedom!

Drömmar, som likt stolta strålar ned i sinnets djup sig banar
och en evig bild där målar - tanken på den enda manar.

Drömmar, som i vårsols lyster driver blomstren upp ur snö,
i dess sköna sällhet dyster natten lägger sig att dö.

När de växer, när de blommar och i drömmen dofter ger,
dör vid bröstets helgedomar och i graven sjunker ner.

DRÖMMAR
Text: Mathilde Wesendonck Musik: Richard Wagner Svensk text: Patrik Ringborg
© Gehrmans Musikförlag AB
Tryckt med tillstånd.

Nordiska Kammarorkestern

Solist: Nina Stemme

Dirigent: Patrik Ringborg

Patrik Ringborg är en av Sveriges mest internationellt verksamma dirigenter, med över 90 operaproduktioner och en bred symfonisk repertoar. Han har haft ledande musikaliska befattningar vid flera tyska operahus, bland annat som Generalmusikdirektör vid Staatstheater Kassel 2007–2017, där han dirigerade 27 nya operaproduktioner. Hans repertoar omfattar centrala verk av Wagner, Strauss, Mozart och Puccini, liksom betydande verk från 1900- och 2000-talet.

I Sverige har Ringborg samarbetat med samtliga större orkestrar och haft ett långvarigt samarbete med Kungliga Filharmonikerna. Hans första samarbete med Nordiska Kammarorkestern ägde rum 2021, då han dirigerade orkestern vid en inspelning i Sundsvall.

Ringborg har dirigerat både Nobelprisutdelningen och Birgit Nilsson-prisutdelningen och är ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien. Han är mottagare av flera prestigefyllda utmärkelser, däribland Litteris et Artibus och Hugo Alfvén-medaljen.

 

Jila Mossaed är poet och författare, född 1948 i Teheran och bosatt i Sverige sedan 1986. Hon debuterade tidigt i Iran och arbetade som manusförfattare för radio och TV innan hon tvingades i exil efter revolutionen. Hennes första bok på svenska, Månen och den eviga kon, utkom 1997. Mossaeds poesi kretsar ofta kring språk, minne och erfarenheten av exil. Hon har mottagit flera litterära utmärkelser och är sedan 2018 ledamot av Svenska Akademien, där hon innehar stol nummer 15. Hon skriver på både persiska och svenska.